Olika typer av snabbhet

Det finns olika typer av snabbhet. Dessa är:

Reaktionssnabbhet

Förmågan att reagera på en startsignal eller en rörelse. Exempel på detta är startskottet i sprint eller simning. I bollidrotter hänger reaktionssnabbheten ihop med förmågan att läsa spelet.

Exempel på övning: Att man ligger på mage eller rygg på golvet med huvudet mot väggen innan startskottet, exempelvis ett handklapp. När du fått signalen, res dig upp och spring så fort du kan i 5–10 meter.


Accelerationssnabbhet

Att snabbt kunna accelerera är mycket viktigt i många idrotter och beror till stor del på vakenhet rent neuromuskulärt i muskulaturen. Inom till exempel ishockey är det väldigt viktigt att snabbt kunna accelerera för att åka ifrån sin motståndare.

Exempel på övning: Stegringslöpning 5–30 m, successiv acceleration.


Maximal snabbhet

Maximal snabbhet är den högsta farten du kan uppnå. Maximal snabbhet hänger till viss del ihop med muskelmassa.

Exempel på övning: Löpning i maximal fart 5–8 sek.


Snabbhetsuthållighet

Förmågan att kunna bibehålla maximalsnabbhet under så lång tid som möjligt kan betecknas som snabbhetsuthållighet.

Exempel på övning: Bibehålla maximal fart efter accelerationsfasen (ex. löpning, skridsko, med mera.)


Aktionssnabbhet

Står för en snabb rörelse i ett enstaka moment, exempelvis måste en spjutkastare, som snabbast möjligt ska dra fram armen för att kasta iväg sitt spjut, ha en god aktionssnabbhet. Det får man som resultat av avspänd muskulatur och perfekt teknik.

Exempel på övning: kasta en boll med maximal hastighet, sparka iväg en fotboll så långt det går eller stöt iväg en medicinboll så fort det går.


Frekvenssnabbhet

En rörelse som upprepas många gånger i rad, att snabbt studsa en boll i golvet är en typ av frekvenssnabbhet.

Exempel på övning: springa över pinnar som ligger utlagda på rad eller studsa en boll i golvet så fort det går.

Källa: Fysisk träning för ungdom