Kartläggning av elitidrotten och ekonomiska utmaningar från RF – Dövidrottens dubbla utmaningar

Den kartläggningen Länk till annan webbplats. som nyligen presenterats av Riksidrottsförbundet (RF) visar tydligt att de ekonomiska förutsättningarna för svenska elitidrottare är under stark press. I rapporten framkommer att över 200 landslagsaktiva har valt att avsluta sina satsningar, och att så många som hälften av de tillfrågade elitidrottarna upplever att de kämpar för att få ekonomin att gå ihop.

Utvecklingen väcker oro inom hela idrottsrörelsen och situationen är särskilt kännbar för idrottare i mellanstora och mindre förbund. För Dövidrotten är detta en verklighet som länge varit tydlig. Att bedriva elitidrott på hög nivå kräver långsiktiga satsningar, strukturerat stöd och ekonomisk trygghet. När resurserna är begränsade blir konsekvenserna påtagliga, inte bara för den enskilde idrottaren utan även för utvecklingen av svensk idrott i stort.

RF:s ordförande Anna Iwarsson lyfter i en uppmärksammad krönika Länk till annan webbplats. frågan om elitidrottares villkor och menar att politiken behöver ta ett större ansvar. Hon pekar på risken att Sverige tappar mark gentemot andra nationer om inte elitidrottens förutsättningar stärks. Frågan är långt ifrån ny, men den blir allt mer akut i takt med att fler aktiva tvingas fatta svåra beslut om att avsluta sina karriärer – inte på grund av bristande motivation eller potential, utan av ekonomiska skäl. Denna utveckling påverkar hela idrottssystemet och slår hårdast mot de förbund som redan verkar med begränsade resurser.

Dövidrottens dubbla utmaningar

För döva elitidrottare handlar utmaningarna inte enbart om ekonomi. Vardagen präglas ofta av ytterligare hinder kopplade till tillgänglighet och strukturella förutsättningar. Bristande tolktillgänglighet, begränsad förståelse för dövas och hörselskadades behov samt praktiska och kommunikativa barriärer skapar en situation där idrottaren behöver hantera betydligt fler faktorer än själva idrottssatsningen. I samband med Deaflympics i Tokyo Länk till annan webbplats. uppmärksammade RF just dessa frågor i en artikel Länk till annan webbplats. om dövidrottares villkor. Där belystes hur medaljambitioner och internationella satsningar ofta sker trots stora ekonomiska utmaningar och komplexa vardagshinder.

– Det händer att idrottaren eller föreningen själva behöver försöka lösa tolkningen, och ibland tvingas förbundet omprioritera verksamheten på grund av underfinansiering. I värsta fall blir det helt utan tolkar, trots att det är en grundförutsättning för våra aktiva, säger Alexandra Polivanchuk förbundsordföranden för Svenska Dövidrottsförbundet (SDI).

Situationen är välkänd inom SDI. Vi arbetar kontinuerligt för att skapa bättre förutsättningar för våra aktiva, men vi kan samtidigt konstatera att problemen vi ser inte är isolerade – de är en del av större strukturella utmaningar inom svensk elitidrott. När statliga satsningar på elitidrotten inte motsvarar behoven uppstår en situation där idrottsrörelsen får bära ett allt tyngre ansvar. För mindre och mellanstora förbund blir effekterna särskilt tydliga. Idrottare tvingas i högre grad finansiera sina satsningar själva, kombinera träning med arbete i ohållbar omfattning eller helt avsluta sin karriär. För dövidrotten förstärks denna problematik ytterligare genom de tillgänglighetsrelaterade hinder som många aktiva möter dagligen. Det handlar ytterst om möjligheten att kunna genomföra en elitidrottssatsning på rimliga och hållbara villkor.

Svenska Spels och RF:s Elitidrottsstipendium

I en tid där många elitidrottare upplever ökade ekonomiska och praktiska utmaningar finns samtidigt stödstrukturer som kan göra verklig skillnad för den enskilde idrottaren. En sådan möjlighet är RF Elitidrottsstipendium, som syftar till att skapa bättre förutsättningar för aktiva som kombinerar elitidrott med eftergymnasiala studier.

Stipendiet är öppet för ansökan mellan 1 februari och 1 maj 2026 och riktar sig till idrottare på landslagsnivå som bedriver studier parallellt med sin idrottssatsning. För att vara behörig ska den sökande bland annat:

• Vara på svensk landslagsnivå (junior eller senior) och ha haft landslagsuppdrag under de senaste två åren

• Vara medlem i en förening ansluten till ett av Riksidrottsförbundets medlemsförbund

• Kombinera elitidrott med studier på eftergymnasial nivå

• Studera minst halvfart under stipendieåret, motsvarande minst 30 högskolepoäng

• Utöver de formella kraven betonas även vikten av att idrottaren ingår i en fungerande och betydelsefull utvecklingsmiljö med koppling till elit- och landslagsverksamhet. En sådan miljö kan exempelvis vara en förening, ett elitcenter eller ett RIU/EVL.

Elitidrottsstipendium omfattar inte enbart ett ekonomiskt bidrag, utan är utformat som ett bredare prestations- och utvecklingsstöd. Stipendiater erhåller bland annat:

• 60 000 kronor i ekonomiskt stöd

• Tillgång till expertresurser inom idrottspsykologi, idrottsmedicin och idrottsfysiologi

• Utvecklingsläger på Bosön och deltagande vid Idrottsgalan

• Rådgivning och vägledning kopplat till dubbla karriärer

• Tillgång till vårdappen Svensk Idrottshälsa

Denna typ av stöd kan vara avgörande för idrottare som befinner sig i en intensiv utvecklingsfas, där möjligheten att kombinera studier och elitidrott på ett hållbart sätt ofta är en central fråga.

Under de senaste åren har även dövidrottare tilldelats stipendiet, vilket visar att satsningen är relevant och tillgänglig för aktiva inom Dövidrotten. Tidigare stipendiater som Stefan Franzén (2024) och Nora Lindvall (2025) är exempel på hur stödet kan bidra till att stärka både idrottslig och akademisk utveckling. SDI ser stipendiet som en viktig del av de stödstrukturer som möjliggör långsiktiga och hållbara elitidrottssatsningar.

Vi uppmuntrar därför föreningar, ledare och aktiva att uppmärksamma ansökningsperioden och sprida informationen till behöriga landslagsidrottare som kombinerar idrott och studier. I en miljö där många faktorer påverkar möjligheten att fortsätta en elitidrottskarriär kan rätt stöd vid rätt tidpunkt vara avgörande.

Mer information om kriterier och ansökan finns via Riksidrottsförbundet Länk till annan webbplats..