Gå till innehåll
Svenska
Dövidrottsförbundet
Svenska
Dövidrottsförbundet

Bengt Sevelius 1932–2023, Svensk Dövidrotts viktigaste ambassadör

SDI:s förbundsstämma i Luleå år 1988

Förbundet har fått beskedet att Bengt Sevelius, den mest betydelsefulla ambassadören för Svensk Dövidrott, har gått bort den 19 juni 2023.

 

 

Bengt Sevelius var en mycket känd RF-profil. Han avled efter en tids sjukdom i en ålder av 90 år den 19 juni 2023. Han var född i Finland och familjen flyttade till Sverige där hans far arbetade som präst. Bengt blev väl mottagen inom idrottsgemenskapet handboll. Det var därigenom Bengt förstod vikten att ha tillhört och verkat i en idrottsgemenskap i en så kallad minoritet och stöttade därför starkt dövidrotten. Han delade ut stipendium till idrottsledare för dövidrott och deltog också i några SDI:s möten och idrottsevenemang.

Lite om Bengts bakgrund. År 1969 fick Bengt ett uppdrag av Bo Bengtson, direktör för RF på 1960-talet att utreda ”Idrott åt alla”. Då blev Svenska handikappidrottsförbundet, SHIF, medlem i RF och SDI följde med under SHIF. Bo Bengtson kände även till SDI sedan tidigare under 1960–1970-talet. Så småningom blev Bengt Sevelius direktör för Riksidrottsförbundet på 1970-talet.

SDI hade då sitt kansli inom Idrottshuset i Farsta, där även RF huserade. Vid många tillfällen umgicks SDI:s anställda med Bengt Sevelius och hans kolleger. Bengt var en varm person och var lätt att samarbeta med. RF hade ett idéprogram ”Idrott 80”, vilket inspirerade oss inom dövidrotten att skapa ett eget idéprogram för dövidrottsrörelsen ”Dövidrott 90” samt ”Utbildning inom dövidrottsrörelsen: Nyckeln till dövidrottens utveckling och framtid är utbildning”. RF ställde krav på idrottspolitiska åtgärder. Detta trots att samarbetet mellan SDI och SHIF i Sverige var bra men som i grunden hade olika världsomfattande gällande grundförutsättningar som inte var och är likartade och som ställde till problem och som i första hand måste åtgärdas och gälla och då i första hand inom dövidrottsrörelsen inom den totala världsliga dövidrottsrörelsen. Men starten för ett sådant projekt började med Bengts åtgärder för i första hand Sverige och Hasse Lindström som då var generalsekreterare för handikappidrotten i Sverige.

SDI:s 75-årsjubileum i Stockholm år 1988. Från vänster: Sivert Engdahl, Percy Andersson, Bengt Sevelius, Lennart Edwall och Osvald Dahlgren

Jag träffade Bengt Sevelius för första gången år 1988. Bengt var inbjuden till SDI:s 75-årsjubileum i november 1988 och några veckor senare var han med på SDI:s förbundsstämma i Luleå. Han fick där höra om ett idéprogram för Dövidrott 90 och delade därefter ut medel på 100.000 kronor till SDI. Så startade det mer politiska arbetet för dövidrotten med målet att bli en fullvärdig medlem i RF. Detta skedde i november 1995 och Bengt var den första av dem som gratulerade SDI.

Från vänster: Sven-Åke Norberg, Lars Holmlund, Anne-Marie Strömsten, Bengt Sevelius och Lars-Erik Carlsson

Vinter-EM för döva arrangerades i Sundsvall år 1996. Bengt Sevelius från RF gästade Vinter-EM med en föreläsning och närvaro vid tävlingarna. När Världsspelen för döva bytte namn till Deaflympics år 1999, såg Bengt att Deaflympics betydde mycket för döva. Det var mycket ovanligt att RF:s generalsekreterare träffade döva världsledare och idrottsprofiler, bland annat Jerald Jordan, ordförande för CISS (numera ISCD) och dess styrelseledamöter under 1990-talet.

Sundsvalls tidning

CISS-kongressen i Davos år 1999. Från vänster: Lars Larsson, Per-Thomas Örlegård, Christer Berglund, Weiky Wänerskär, Bengt Sevelius, Urban Mesch och Lars Holmlund

Bengt Sevelius följde tillsammans med organisationskommittén för 15th Vinter-Deaflympics i Sundsvall till CISS-kongressen i Davos år 1999 och bekantade sig med ordförande John Lovett, Australien och hela CISS-styrelsen. På kongressen valdes Sundsvall som värd för nästa vinter-deaflympics 2003. Där höll Bengt Sevelius ett uppskattande tal om jämlikhet i idrott mellan IOK, Paralympics och dövidrott. Han var då också då ordförande för The European Non-Governmental Sports Organisations (ENGSO).

ENGSO:s möte i Olympia i Grekland 2002. Från vänster: Hasse Lindström, European Paralympic Committee, Bengt Sevelius, ENGSO, Lennart Edwall, EDSO och en person från Nederländerna, ENGSO.

Bengt Sevelius var en fin och omtänksam person. Han hade stor förståelse att Svenska Dövidrottsförbundet och Svenska Handikappidrottsförbundet (nuvarande Svenska Parasportförbundet) var två självständiga organisationer redan på den tiden.

Vi inom dövidrotten kommer alltid att minnas Dig, Bengt, som en god ambassadör och kamrat – som inom dövidrott alltid ställt upp för oss och byggt upp nätverket inom idrottsrörelsen och regeringen. Vi kommer att sakna våra trevliga och viktiga samtal när vi möttes i idrottssammanhang.

- Bengt Du blir saknad men inte glömd.

- Tack Bengt för Dina fina insatser Du gjort för Svensk Dövidrott!

Text: Urban Mesch

Publicerad: 2023-07-08

Senast uppdaterad: 2023-07-07

Författare: Anna Polivanchuk

Samarbetspartners

Besöksadress

Skansbrogatan 7
118 60 Stockholm

Kontakta oss
info@dovidrott.se

Postadress

BOX 11016
100 61 Stockholm